Happy new year… or not

december 31, 2007 at 11:16 e m (dreams, drömmar, rädsla, tankar)

Vad blir det nya med det nya? Året alltså. Mer kärlek mellan människor? Är det på väg att ske?  Mindre våld och en renare jord? Kan vi se det? Vad är det för gott vi önskar och tror vi verkligen att våra önskningar har effekt. 

Vad blir den stora skillnaden om det står -08 och inte -07 längre? Tror du att något blir bättre? Miljoner kronor brinner i himlens sky just nu. Hur kan vi,  då vi med facit i handen vet, (om vi vågar) tro på ett gott och bättre nytt år?

Kanske… om vi visat att vi förstått allvaret o gemensamt beslutat att ägna det nya året några tysta och eftertänksamma minuter utan smällande fyrverkerier. Kanske jag då skulle kunnat tro på viljan mot förändring till något bättre.

Permalänk Kommentera

Hjärta och smärta rim

december 29, 2007 at 11:45 e m (Okategoriserade, dikt, drömmar, känslor, kärlek, liv, minnen, poesi)

9ctvlmcanbs8mecaw18hpmca3bhfh0cab3vam8ca0lshaicaulian5caqjrxveca5ci1cncal113tncatdhgfncajh5okvcasgztvica2wyrnjcao4j8wmcab57oi4cajhokiicalhgnsscapnpsxmcairro0b.jpg

Så länge sedan det var…

så länge sedan det dansade i mitt hjärta,

som hundra år har gått… som något jag drömt. 

Den ljuva känslan har jag inte glömt

men inte heller den förrödande smärta,

då hjärtat söndertrampat var.

Permalänk Kommentera

Andetag

december 28, 2007 at 10:35 f m (Okategoriserade, dikt, dikter, minnen, poesi)

Med dej var så tungt att andas,

min och din andedräkt,

men bara mina lungor.

Permalänk Kommentera

Stopp där och nu

december 26, 2007 at 11:21 f m (dikt, död, känslor, kärlek, liv, poesi, rädsla, tankar)

Se inte på mej!

Om du rör mej

slutar jag andas.

Inte ett enda steg närmare

det räcker med ögonens felsteg nyss

som föranledde tankarnas lindans.

Aldrig mer,

rädslan,

aldrig mer darra!

Mark under båda mina fötter!

Sök en annan själ

den här ger inte mer.

Permalänk Kommentera

Jul Jul strålande jul

december 24, 2007 at 1:08 e m (drömmar, känslor, liv, minnen, tankar)

Jul,  jul strålande jul…

eller

inte alls kul…jul?

Kanske

bara ful …jul!

Du har klätt din gran,

ätit din gröt,

garanterad om mandeln

i din ensamjul

Men ta då en promenad

se ljus ur alla fönster.

Bli  juleglad…

känn julefrid…

med de rödrosiga där

inne i de varma köken.

Eller fryser du?

denna strålande jul…

Permalänk Kommentera

Kom och ge mej…

december 23, 2007 at 3:34 e m (barn, hopp, känslor, kärlek, liv, poesi, rädsla, tankar)

Så kom hem och låt mej hålla alla dina trådar

 trassla ut sortera efter färg

och rulla dem

till mjuka ulliga nystan.

Det går att få ordning i de mest tilltrasslade virrvarr av tankar.

Dina  felvalda stigar och vägar

kan rätas ut.

Kom o ge mej dina trassliga trådar.

Permalänk Kommentera

Barnet som var du

december 21, 2007 at 6:32 e m (barn, drömmar, känslor, kärlek, minnen, poesi)

      
Jag kan falla djupt av ett foto ifrån då

kan jag sjunka som en sten.

Ungen som var du bär jag alltid i min famn,

lika tom ändå.

Skriver jag om dig

över pappren regnar gråt,

orden gör så ont.

Säg mig,

längtan tar den slut?

Sorg som finns i aska kvar,

kan den nånsin brinna ut?

Permalänk Kommentera

Hope

december 21, 2007 at 11:05 f m (Okategoriserade, dreams, drömmar, hopp, love, tankar)

Never was a laughing child

but a dreamer I was…

not anymore I am.

Not even a pretender.

Hard stones hit me to often

broke my wings

and held me down.

Hope though never left me.

(my english maybe not ok… although…I understand)

Permalänk Kommentera

Stenen är tung

december 21, 2007 at 2:47 f m (barn, känslor, kärlek, liv, minnen, poesi, tankar)

Söker mina fina minnen

och frågar mej var de finns.

Stenen över dem är så stor och svart.

Bara minnet av det nyfödda barnet lyser klart 

och  dess blick.

Löftet jag gav. 

Att alltid, alltid finnas

aldrig låta det onda  nå fram.

Permalänk Kommentera

Vår kärlek var…

december 20, 2007 at 10:49 e m (Okategoriserade, hopp, kärlek, liv, poesi)

Vår kärlek var,

min och din andedräkt,

men bara mina lungor.

Vår kärlek rann

från mitt h järta till ditt,

aldrig tillbaka.

 Det går inte andas för två

utan att få syrerikt blod

till hjärtat.

Permalänk Kommentera

Next page »