Vår kärlek var…

december 20, 2007 at 10:49 e m (Okategoriserade, hopp, kärlek, liv, poesi)

Vår kärlek var,

min och din andedräkt,

men bara mina lungor.

Vår kärlek rann

från mitt h järta till ditt,

aldrig tillbaka.

 Det går inte andas för två

utan att få syrerikt blod

till hjärtat.

Permalänk Kommentera

Min längtans fågel

december 20, 2007 at 5:52 e m (Okategoriserade, drömmar, hopp, kärlek, liv, poesi)

Jag vill återuppliva längtan

låta den leva och flyga

över land och hav.

Här kan den inte bo och andas.

Jag  släpper den fri,  låter den fly,

ut ur mitt öppna hjärta.

Mina händer  sträcker jag

mot himlens sky.

Flyg min längtans fågel,

flyg dit himlen är blå,

flyg min längtans fågel…

längre än min blick kan nå.

Permalänk Kommentera